Länkar och tips

Länkar

Följ Historiska föreningen i Kronobergs län på Facebook: Grupp, Sida

Historia vid Linnéuniversitetet

Arkeologi vid Linnéuniversitetet

Kulturparken Småland

Nättidningen Svensk historia

Boktips

Med omedelbar början kommer vi fortsättningsvis att då och då tipsa om saker att se, göra eller läsa vilka alla på något sätt med historia (i vid mening) att göra.

Berit Linden som inte bara är ledamot av föreningens styrelse utan också bibliotekarie rekommenderar följande två titlar:

Om det finns en skala som klassificerar litteratur som fakta eller fiktion så ligger Husebyfröken: en studie om Florence Stephens 1881-1979 av Erik Wångmar (2020) definitivt närmast fakta och Florence Stephens förlorade värld av Lena Ebervall & Per E Samuelson (2016) på den motsatta sidan, åt fiktionshållet. ”Fröken på Huseby” har verkligen varit på agendan under senare år!

En medeltida bildvärld: Dädesjö gamla kyrka av Marian Ullén (2020). Alldeles runt knuten har Växjö en medeltida pärla i form av Mäster Sigmunders takmålningar i Dädesjö gamla kyrka, omskrivna sedan återupptäckten i början av 1900-talet. Konsthistoriker som Wrangel, Rydbäck och Söderberg har skrivit klassiska böcker om målningarna. Men de behöver uppdateras med dagens kunskapsläge och det har konsthistorikern Marian Ullén åtagit sig. Den som är intresserad av medeltidens bildvärld har här en högtidsstund framför sig!

Margithe Rosander vill å sin sida fylla på med

Världens yttersta platser, av Peter Handberg (2019). Peter Handberg reser här i Alfred Döblins spår på jakt efter spillrorna av det judiska Centraleuropa som han skildrade på 1920-talet. Vad dröjer sig idag kvar av Förintelsen? Vilka rester av judiskt liv återstår? Vilka minnen bär människor på?

Stefan Höjelid:

Vad hände på vägen till Jerusalem? – En gåta i historiens utmarker, av Lena Einhorn (2020). Här ligger fokus på Gamla testamentet och författaren undrar med kritisk blick om det kan vara så att Gamla testamentets författare brottades med samma oförenliga mål som styrde dem som skrev Nya testamentet. Ligger även i detta fall de historiska spåren under berättelsens yta?

Margaret Wallace-Nilsson:

Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna, av Ingemar Ottosson (Dialogos 2019). Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr finns det anledning att studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med mer än tjugo IKEA-varuhus i närmare trettio städer. Boken, som är rikt illustrerad, skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck.

Och ett lästips till från Stefan Höjelid:

Vid världens ände: sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige, Joachim Östlund (Nordic Academic Press, 2020; klicka på länken för att läsa mer).

”När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av enligt egen utsago druvklasar av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats.

Historikern Joachim Östlund, Lunds universitet, återskapar atmosfären och miljön kring Saids besök vid världens ände och levandegör detaljerna i smått och stort. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer och odla nya bekantskaper.

I en så kallad sefaretnâme, en diplomatisk rapport, ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.” (Baksidestext)
Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Aga Khan University (London), har skrivit en intressant recension i Tidskriften Respons 6/2020 (klicka på länken för att läsa).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *