Länkar och tips

Länkar

Följ Historiska föreningen i Kronobergs län på Facebook: Grupp, Sida

Kulturparken Småland som ju alltid har fräscha utställningar och saker som händer. Lite speciellt kan nämnas Din podd på jorden, som är Kulturparken Smålands podcast, där det bjuds “på stort som smått inom länets kulturhistoria – från forntid till nutid. Möt spännande gäster och intressanta händelser i en bred småländsk blandning.”

I likhet med Kulturparken Småland anordnar också länets bibliotek en lång rad evenemang som riktar sig till den historieintresserade Kronobergaren. Nämnas kan exempelvis Växjö stadsbibliotek och Kronobergspodden, där syftet är att lyfta fram “lokala kuriosa från Kronobergs län”.

Bibliotekets vänner

Kronobergs läns hembygdsförbund, är som bekant det samlade organet för Kronobergs läns många hembygdsföreningar och därför går det att via deras sida nå de många lokala föreningarna och se vad som är på gång

Kronobergs genealogiska förening

Kronobergs arkeologiska förening

Växjö Medicinhistoriska sällskap

Historia vid Linnéuniversitetet

Arkeologi vid Linnéuniversitetet

Nättidningen Svensk historia

Boktips

På denna plats tipsar vi efter hand om saker att se, göra eller läsa vilka alla på något sätt med historia (i vid mening) att göra.

Om det finns en skala som klassificerar litteratur som fakta eller fiktion så ligger Husebyfröken: en studie om Florence Stephens 1881-1979 av Erik Wångmar (2020) definitivt närmast fakta och Florence Stephens förlorade värld av Lena Ebervall & Per E Samuelson (2016) på den motsatta sidan, åt fiktionshållet. “Fröken på Huseby” har verkligen varit på agendan under senare år!

En medeltida bildvärld: Dädesjö gamla kyrka av Marian Ullén (2020). Alldeles runt knuten har Växjö en medeltida pärla i form av Mäster Sigmunders takmålningar i Dädesjö gamla kyrka, omskrivna sedan återupptäckten i början av 1900-talet. Konsthistoriker som Wrangel, Rydbäck och Söderberg har skrivit klassiska böcker om målningarna. Men de behöver uppdateras med dagens kunskapsläge och det har konsthistorikern Marian Ullén åtagit sig. Den som är intresserad av medeltidens bildvärld har här en högtidsstund framför sig!

Världens yttersta platser, av Peter Handberg (2019). Peter Handberg reser här i Alfred Döblins spår på jakt efter spillrorna av det judiska Centraleuropa som han skildrade på 1920-talet. Vad dröjer sig idag kvar av Förintelsen? Vilka rester av judiskt liv återstår? Vilka minnen bär människor på?

Vad hände på vägen till Jerusalem? – En gåta i historiens utmarker, av Lena Einhorn (2020). Här ligger fokus på Gamla testamentet och författaren undrar med kritisk blick om det kan vara så att Gamla testamentets författare brottades med samma oförenliga mål som styrde dem som skrev Nya testamentet. Ligger även i detta fall de historiska spåren under berättelsens yta?

Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna, av Ingemar Ottosson (Dialogos 2019). Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr finns det anledning att studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med mer än tjugo IKEA-varuhus i närmare trettio städer. Boken, som är rikt illustrerad, skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck.

Vid världens ände: sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige, Joachim Östlund (Nordic Academic Press, 2020; klicka på länken för att läsa mer).

”När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av enligt egen utsago druvklasar av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats.

I en så kallad sefaretnâme, en diplomatisk rapport, ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.” (Baksidestext)
Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Aga Khan University (London), har skrivit en intressant recension i Tidskriften Respons 6/2020 (klicka på länken för att läsa).

Hösten 2018 tilldelades Carl Johan Svensson, lektor vid Högskolan i Jönköping, ett av Historiska föreningens två stipendier det året för utforskandet av de av ballongfararen S.A. Andrées flygningar med ballongen Svea som ändade i Småland. Under 2021 utkom
hans intressanta och rikt illustrerade bok Provflygningarna – platserna Andrée lämnade efter sig (Carlssons). I förordet understryks hur Andrées flygningar med ballongen Svea länge skymts av Örnen, den stora polarballongen, men att de samtidigt är varandras förutsättning. Utan Svea ingen Örnen. I ”Provflygningarna…” uppsöks de platser där Andrée en gång landade med sin ballong Svea. Från Trollhättan i väster till Åbo skärgård i öster, från Gimo i norr till Lenhovda i söder. Men platserna skiljer sig åt, från en livlig minneskultur kring landningsplatsen i Finland och informationsskyltar i Småland till en närmast glömd landning på Dalarö. Det här är inte minst en bok om hur händelser blir till historia och är också ett viktigt bidrag till berättelsen om S.A. Andrée.

Oktober 2021: I en alldeles nyutkommen bok från en av styrelsens ledamöter, Sorgen
gestaltad
(Argos/Palmkrons Förlag), behandlar Berit Linden svensk gravskulptur och dess skulptörer. Varför skriva om svensk gravskulptur, undrar Berit Linden, och svarar själv: ”Det något oväntade svaret är att mitt intresse tog sin börjanför mer än två decennier sedan och handlade då om kvinnliga skulptörer. Kvinnliga målare och arkitekter hade redan avhandlats inom akademin, men hur såg situationen ut för de tidiga så kallade skulptriserna? I boken ”Minnets stigar: en resa bland svenska kyrkogårdar” noterade författarna vid sina resor ett stort antal grönskimrande, unga, slanka och mer eller mindre lättklädda kvinnor som sörjer på mausoleer, monument och familjegravar […] Ett decennium senare kommer ”Skulptriserna: Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940” av Irja Bergström, och den svenska konsthistorieskrivningen om dessa tidigt skulpterande kvinnor fanns nu också svart på vitt. Kapitlet Gravskulptur inledde Irja Bergström med att kvinnliga skulptörer ofta anlitades för att utföra gravskulpturer. Att uttrycka känslor av sorg och saknad ansågs av tradition vara en naturligt kvinnlig förmåga […]

“Utifrån min horisont var dessutom fenomenet gravskulptur i större storlek fullständigt okänt. Därutöver var dessa skulpturer och reliefer sparsamt behandlade i svensk litteratur. Min ursprungliga tanke att finna de tidiga skulptrisernas verk undangömda på begravningsplatser utvidgades med syftet att eventuellt finna en halvt dold, semioffentlig konstskatt, inte minst från perioder när konsten i det offentliga rummet inte var så omfattande. Vad jag fann finns till stora delar mellan dessa pärmar.”

December 2021: Bengt Liljegren: John F. Kennedy (Historiska Media 2021)

”John F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 34 månader innan han mördades i Dallas 1963. Ändå satte han ett outplånligt avtryck i vår moderna historia kanske mer för de känslor och förhoppningar som knöts till honom än för vad han faktiskt åstadkom.

Med sin filmstjärnekarisma och sin modeikon till hustru, Jackie, spred Kennedy glamour och förväntningar som ingen president före honom. Men samtidigt som medierna paketerade Kennedy som sinnebilden för ungdomlig vitalitet led han av allvarliga hälsoproblem som noga hemlighölls. Sin politiska position nådde han genom att framhäva sin integritet ändå lät han sig styras av sin makt-lystne och skrupelfrie far. Under Kubakrisen 1962 räddade han världen från ett fullskaligt kärnvapen-krig genom sitt mod och sin intellektuella skärpa, samtidigt som han inte drog sig för att äventyra nationens säkerhet med ständiga otrohetsaffärer.

I historikern Bengt Liljegrens nya biografi, den första heltäckande på svenska på fem decennier, får vi ett närgånget och kritiskt porträtt av en sammansatt människa vars liv var fullt av paradoxer. Liksom Liljegrens tidigare böcker är detta en bred och livfull skildring av en makthavare och hans tid bortom myterna och dimridåerna.” (Källa: Bokus)

Anna-Lena Laurén: Sammetsdiktaturen – motståndare och medlöpare i dagens Ryssland (Norstedts 2021).

”Jag får ofta frågan hur jag står ut med att bo i Ryssland, både av ryssar och västerlänningar. Varför bo och arbeta i ett land där vardagen är så fylld av besvär? Där byråkratin är så snårig och myndig-heterna så opålitliga. Du skulle ju kunna ha ett mycket enklare liv i Europa. Det är sant. Men också ett mycket mindre intressant liv.”

”Det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Ändå gör ryssar det ? trotsar regimen för att stå upp för det de tror på. Samtidigt är det många ryssar som väljer att tiga, att ignorera landets blodiga historia och kompli-cerade förhållande till demokratin så länge makthavarna lämnar dem själva och deras familjer i fred. Hur kommer det sig?

Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen.” (Källa: Bokus)

Herman Lindqvist: Erik av Pommern – Nordens härskare och sjörövarkung (Albert Bonniers Förlag, 2021)

Herman Lindqvist är en erfaren och ibland omstridd författare – i grunden journalist men kanske främst känd som populärhistoriker, som hösten 2021 utkom med en bok om kung Erik, 1400-talets nordiska monark, även känd som Erik av Pommern:

”När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder – han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. Men för hans samtid var han bara kung Erik.”

I över fyrtio år var Erik kung över Kalmarunionen, Europas då största rike som sträckte sig från Grönland i nordväst till Karelen i öster, från den norska Lappmarken i norr till det tysk-romerska kejsardömet i söder. Ett välde som var större än den tyske kejsarens och som Erik hade storstilade planer för. Han var släkt med Europas furstar och reste mer än någon annan, och med sina 190 centimeter och sitt långa blonda hår tände han “älskogs längtan hos alla kvinnor” enligt påvens observatör.

Men med stora imperium kommer stora problem. Till slut fördrevs han och slog sig ner på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare i tio år. Han återvände sedan till sitt hertigdöme i Pommern, som han regerade tills han avled vid sjuttioåtta års ålder. Efter hans död var det besegrarna som skrev och svartmålade hans historia. Han fick i efterhand stämpeln “av Pommern” för att understryka hans utanförskap – trots att han formades och levde nästan hela sitt liv i Norden, och var ett med både språket och kulturen.

Herman Lindqvist skildrar på ett livfullt sätt den färgstarka medeltiden, hertigdömet Pommern och myllret av människor omkring vår unionskung i denna första bok på svenska om Eriks dramatiska historia.” (Bokus)

Carin Bergström: Sofia – en drottnings liv (Historiska Media 2021)

I höstas utkom boken Sofia – en drottnings liv (Historiska Media 2021). ”År 1856 giftes
prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron. Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida – som rådgivare och osviklig partner.

Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tronarvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst.” (Källa: Bokus)

Carin Bergström är Fil.dr. och docent i historia. Hon har bland annat varit museichef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.

2 svar på ”Länkar och tips

  1. Hej! Min farfar Magnus Swenson, var krögare i Växjö. Fadern gästgivare i Tjureda m fl ställen. Drev Teaterrestauranten I Nunnan 2 och arrenderade Evedal sommarrestaurang runt sekelskiftet 18/1900. Jag söker information om krögarverksamheten i äldre tider i Växjö. Tips om källor?
    Hj h
    Dag

    • Hejsan, spännande ämne för det fanns som du säkert redan känner till en rad krogar för 100 år sedan även i lilla Växjö. Jag kan inte påstå att jag har full koll på detta men jag skulle börja med med att gå till Växjö stads arkiv som idag ingår i Växjö kommunarkiv och förvaras på Kulturarvscentrum ute på Norremark i Växjö. För de flesta verksamheter – t ex krogar, hotell och restauranter – krävdes tillstånd från myndigheterna och för att få sådant skulle man dels ansöka om och redogöra för vad man tänkte sig syssla med dels rapportera in att man hade skött sig, och skötte man sig inte – detta kollades årligen! – så fick man inget förnyat tillstånd. Dylika ansökningar klubbades någon gång per år efter att stadsfullmäktige fått en utredning i sin hand (förmodligen gjord under överseende av Drätselkammaren) och såväl fullmäktiges protokoll o handlingar som drätselkammarens (motsvaras idag i grova drag av Tekniska nämnden) liksom deras handlingar finns säkerligen bevarade. Eftersom det ju i detta fall, en krogverksamhet, handlar om pengar så finns det såklart möjligheter att gå vidare därifrån, exempelvis via mantalsuppgifterna (dem hittar du via Riksarkivet) där du ser hur mycket innehavaren skattar för, men också till exempel till stadens röstlängder (vilka jag vet också är bevarade för tiden runt 1900) och varför detta? jo därför att ju mer inkomster/förmögenhet en person (eller ett bolag) hade desto fler röster kunde han/hon få — detta system gällde med vissa förändringar i kommunala sammanhang från 1862 o fram t o m kommunvalen 1918 – och i dessa längder hittar du säkert din krögare/farfar såsom innehavare av ett antal röster, beroende på hur mycket han skattade för.
      Vidare skulle jag också bläddra mig fram i tidningarna, både Smålandsposten och Nya Wexiöbladet (har jag för mig att de stavade vid den tiden), där du kan hitta annonser o liknande, och om de hade någon sorts uppträden så annonserade de säkert också, och har du tur kanske de också säger något om menyn. Om Evedal kan du säkert hitta artiklar i någon av Kronobergsbokens årgångar, jag vet dock inte på rak arm vilken – samtliga finns på Stadsbiblioteket – och om kroglivet finns åtminstone lite skrivet (har jag för mig) i Lars-Olof Larssons “Växjö genom tusen år” (1991). Förresten när du besöker Kulturarvscentrum för att titta i stadsarkivet så fråga personalen om eventuella foton i museets samlingar, kanske har du sådan tur att det finns något foto på Teaterrestauranten i Kv Nunnan och kanske till och med dess personal!
      Lycka till!
      /Börje Björkman

Lämna ett svar till Börje Björkman Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.