Våren

13 februari: Operasångerskan Christina Nilsson – mer eller mindre känt om världsstjärnan från Värend

2024 års första föreläsning blev en berättelse i både ord och ton. Ämnet för kvällen var Värends världsberömda sångfågel – operasångerskan Christina Nilsson.

År 2024 är det 181 år sedan Christina Nilsson föddes i Snugge och 103 år sedan hon avled på Växjö stadshotell. Denna sjungande och fiolspelande flicka, uppväxt i en backstuga i Lövhult, lyckades som bekant ta sig till toppen av den internationella operavärlden och hann med att bli både berömd och förmögen. Men var hon också schlagersångerska i ungdomen? Spelade Christina Nilsson verkligen banjo? Och vilket var egentligen hennes favoritmuseum?

Berättade och framträdde) gjorde Mathias Boström, som är musikforskare och chef för Smålands Musikarkiv, Magnus Gustafsson som är fil. Dr. i musikvetenskap, riksspelman och senior rådgivare vid Musik i Syd, och Ulrika Gunnarsson som är producent vid Musik i Syd och en av landets främsta folksångerskor, med småländska musiktraditioner som ett av sina specialområden.

Före föreläsningen avnjöts årets årsstämma och efter densamma fortsatte vi med en mingelbuffet fram till kl 22.00.

20 mars: Svensk idéhistoria

Under denna rubrik ledsagade oss David Dunér, professor i Idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, i tänkandets och idéernas historia så långt tillbaka som det har funnits människor i Sverige. Vi fick med andra ord inte bara en berättelse om de stora tänkarna, utan också om hur ”vanliga” människor genom historien har försökt att förstå världen. Varför började man överhuvudtaget att fundera på saker och ting? Förhoppningsvis blev härmed världen begripligare och lättare att leva i, men samtidigt också större, märkligare och mer förunderlig.

17 april: Marionetterna

”Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati.”

Så står det i baksidestexten till författaren, journalisten och akademiledamoten Ingrid Carlbergs senaste bok Marionetterna (Norstedts 2023). Under sin långa karriär har hon granskat många fjärrstyrda påverkanskampanjer med oklara avsändare och i denna bok följer hon spåren tillbaka i historien, till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om PR-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu fått sin renässans. Under kvällens gång presenterades boken genom ett samtal mellan dess författare och ett par utsedda läsare.

Hösten

7 september (stadsvandring): Svin, pest och kloakvatten – en vandring genom 1700-talets Växjö

Med Håkan Nordmark som guide fick vi uppleva det som finns kvar av Linnés skolmiljö, och vi fick också reda på mer om några av gymnasiets elever och hur de levde i staden. Dessutom fick vi stifta bekantskap såväl med ett par mera speciella personligheter ur stadens historia som med den välrenommerade flickpension som drevs i Växjö, och vi fick också möta hantverkare, handelsmän, skolgummor och helt vanligt folk. Det blir också en del om sjukdom, sanitära olägenheter och några av 1700-talets Växjöskandaler.

25 september: Vart är USA på väg? Några utvecklingslinjer under det senaste halvseklet

Dag Blanck, professor i nordamerikanska studier i Uppsala, inledde höstens föreläsningsserie med dagsaktuella reflektioner över tillståndet i USA. Hela världen verkar hålla andan inför höstens preseidentsval: kommer demokraternas Kamala Harris att bli första kvinna på denna post eller blir det en återkomst för republikanen Donald Trump? Ja, hur ser tillståndet egentligen ut i detta så betydelsefulla land, om man ser till hur utvecklingen under de senaste decennierna?

31 oktober: Traditionella nyheter: kläder, ekonomi och politik i Virestads socken 1750-1850

När etnologerna under första halvan av 1900-talet kartlade Sveriges allmogekultur identifierades södra Småland som ålderdomligt. Men hur ålderdomliga var de egentligen? Martina Böök, historiker vid Linnéuniversitetet, berättade om hur samspelet mellan tradition och modernitet kan ses med nya ögon.

20 november: Med björnar och kastrater: kunglig jakt under de pfalziska kungarna

När Bastiljen stormades var Ludvig XVI på jakt. Bland samtida monarker var han inte  ensam om att ägna jakten ett livligt intresse. Jaktresor en form av återhämtning från den ständiga pressen från lycksökare, ämbetsmän och ceremonier. I Sverige når kungligt jaktintresse en kulmen under Carl XI och Fredrik I. Då begav sig kungarna ofta ut, omgivna av en mindre grupp människor men understödda av hundratals, ibland tusentals, drevkarlar. Om detta berättade Fabian Persson som är professor i historia och verksam vid Linnéuniversitetet.