Föreläsningsåret 2021 startade som det föregående avslutades, dvs med en även fortsättningsvis ihållande pandemi och därmed ytterligt små möjligheter för föreningen att på vanligt sätt arrangera föreläsningar.

Men skam den som ger sig: eftersom även föreningens styrelse med tiden lärde sig att det GÅR att köra “digitalt”, så beslöts att på försök ge ett par sådana, nämligen följande:

Våren
18 mars: Roddy Nilsson (som skulle haft sällskap av Marie Eriksson): Ilska, desperation och lömska försåt – våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige.
En föreläsning som tog sin utgångspunkt i boken Ilska desperation och lömska försåt – våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige, som utkom under hösten 2020 och som även blev nominerad till Årets bok om svensk historia! I boken tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Särskilt belyses allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.
13 april: Mårten Hougström: Drottning Victoria (1862-1930) – vem var hon?
Mårten Hougström, ordförande i Livrustkammarens Vänner, berättade om drottning Victoria av Baden, hennes uppväxt och familj liksom om hennes liv som Sveriges drottning och Gustaf V:s gemål.

Och detta digitala experiment gick naturligtvis alldeles utmärkt! Ett antal lyssnare mötte via Zoom upp i cyberspace vid båda dessa föreläsningar … varför vi fortsatte på samma sätt under hösten!

Hösten

28 september: Sari Nauman: Den hemliga resan 1744
En berättelse om “Annika” som år 1744 reste under täckmantel genom Sverige (bl.a. genom Växjö) i syfte att fly landet och förena sig med sin upproriska make i Hamburg. Annikas resa belyser hur den tidigmoderna svenska staten försökte begränsa farliga elements rörelse och motverka uppror, men också hur det var möjligt för en kvinna att resa tillsammans med två barn under denna avlägsna tid.

12 oktober: Joachim Östlund: Vid världens ände. Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.
Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet, tar i afton avstamp i sin bok Vid världens ände. Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige (2020) för att återskapa atmosfären och miljön kring sändebudet Saids besök ”vid världens ände”. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av den skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer liksom att odla nya bekantskaper.

16 november: Erik Wångmar: Husebyfröken – Några nedslag i Florence Stephens liv.
Erik Wångmar, historiker vid Linnéuniversitetet, föreläste med utgångspunkt från sin senaste bok Husebyfröken – En studie om Florence Stephens 1881-1979 (2020), som är en historisk undersökning som till stor del baseras på otryckt källmaterial. Florence Stephens blev en rikskänd person när hon 1957 på egen begäran begärdes omyndigförklarad. Godset Husebys ekonomi var då i allvarlig kris och hade förvärrats av att dess förvaltare ägnat sig åt ekonomisk brottslighet. År 1976 upphörde hennes omyndigförklaring och hon fick en ”god man” att bistå henne i ekonomiska frågor. Florence Stephens avled 1979 vid 97 års ålder.